EN FILM OM VERKLIGHETEN
Hej. Vi är hemma. I kalla Sverige.
Vill redan vara tillbaka då jag saknar allt som har med Kenya att göra, och speciellt till alla fina människor som bor där.
Sportlov nu, denna blogg kommer ligga på latsidan. Men än är vi inte klara. Vi filmade väldigt mycket nere i Kenya i syfte om att vi ska klippa ihop en film. Och den kan man förhoppningsvis lägga upp här.
Ta hand om er så länge så ska jag försöka klara av kylan.
Vill redan vara tillbaka då jag saknar allt som har med Kenya att göra, och speciellt till alla fina människor som bor där.
Sportlov nu, denna blogg kommer ligga på latsidan. Men än är vi inte klara. Vi filmade väldigt mycket nere i Kenya i syfte om att vi ska klippa ihop en film. Och den kan man förhoppningsvis lägga upp här.
Ta hand om er så länge så ska jag försöka klara av kylan.
Sara
13 februari - I kalla Sverige
Saknar min kenyanska familj och känner mest "NEJ!" över att vara i Sverige.
12 februari - ellinor
jag är en sådan.
en sådan som inte sätter punkt.
en sådan som inte säger hejdå.
en sådan som säger vi ses.
en sådan är jag.
12 februari - sara
Jag är inte redo, jag är inte redo. Jag är verkligen inte redo att åka hem. Vill inte.
Kan inte fatta om snart ett dygn är jag på svensk mark, med svensk kyla och svensk tid.
Planet från Nairobi går 22.55 (20.55 svensktid), vet inte tiderna i Amsterdam, men om allt går som planerat så landar vi 10.10 på arlanda.
Men jag är inte klar här, har så mycket mer att ge. Och det ska jag. Har verkligen blivit fäst vid detta ställe.
Vill inte.
kommer sakna min prinsessa.
11 februari
11 februari - sara
Motorcykel, öl, sol och fotboll. Ni förstår varför man inte vill åka hem va?
Idag har vi blivit bortbjudna på mat för tredje gången. Kenyaner gillar verkligen vitingar. Jag vill fortfarande inte åka hem.. Låter kanske hemskt. Men allt är så underbart här. Kenya har verkligen fångat mig. Jag är helt tagen av detta land och av människorna här.
Jag kommer åka hit igen. Jag vill fortfarande hjälpa. Mer. Mycket mer. Inte bara här. Utan i andra länder också, bara jag gör något.
Fick ont i bröstet idag påvägen hem från slummen i Thika, från alla barn. Jag insåg att det är sista gången jag åker denna Matatu-tur på väldigt länge.
Kommer sakna mina fyra favoriter, Moses, Kevin, Rose & Margret.
Men jag kommer komma tillbaka. Det vet jag. Det lovar jag. Jag lovar mig själv, min kenyanska familj och speciellt alla fina barn.
Jag vet att jag inte är redo att åka hem. Jag vet det. Jag är inte redo att möta snö och kyla nu.
Men eftersom jag är väl medveten om att jag kommer tillbaka så känns det helt okej med en paus.
Idag har vi blivit bortbjudna på mat för tredje gången. Kenyaner gillar verkligen vitingar. Jag vill fortfarande inte åka hem.. Låter kanske hemskt. Men allt är så underbart här. Kenya har verkligen fångat mig. Jag är helt tagen av detta land och av människorna här.
Jag kommer åka hit igen. Jag vill fortfarande hjälpa. Mer. Mycket mer. Inte bara här. Utan i andra länder också, bara jag gör något.
Fick ont i bröstet idag påvägen hem från slummen i Thika, från alla barn. Jag insåg att det är sista gången jag åker denna Matatu-tur på väldigt länge.
Kommer sakna mina fyra favoriter, Moses, Kevin, Rose & Margret.
Men jag kommer komma tillbaka. Det vet jag. Det lovar jag. Jag lovar mig själv, min kenyanska familj och speciellt alla fina barn.
Jag vet att jag inte är redo att åka hem. Jag vet det. Jag är inte redo att möta snö och kyla nu.
Men eftersom jag är väl medveten om att jag kommer tillbaka så känns det helt okej med en paus.
För snart ses vi igen Kenya.
Du är mig varmt om hjärtat.
Du är mig varmt om hjärtat.
Sara
10 februari
9 februari - moses
min nya bästis är så moses.
vi har vårat egna handslag när vi ses, han går alltid hand i hand med mig till träningen och där sitter han så glad samtidigt som han hejar på när jag spelar fotboll. en riktig bästis.
det viktigaste är inte det du har i fickan. utan det du har i ditt hjärta.
/e
9 februari - sara
Vill inte åka hem. Vill prata engelska jämt. Lära ut svenska. In med swahili. Mötas av blickar, skratt och värmande leenden, när det enda man ger någon bara är ett ynka ögonkast.
Här handlar det inte om att ge och ta, utan här får man. Jag vill bara ge och ge och ge, men hur man än gör får man alltid något tillbaka. Ett leende. En blick. Eller ett lyckligt skratt.
Här är man någon. Visst beror mycket av den uppmärksamhet som man får här på vilken färg vår hud har.
Men det är något annat också, som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Men något är det. Och det är fint. Riktigt fint.
Det är rena motsatsen till det som finns hemma. Vi lever verkligen i två helt olika världar.
Sara
9 februari
8 februari
8 februari - ellinor
emlo in the house.
(det är mitt nya namn här, för elli är för svårt. men den som kallar mig emlo hemma, den kommer få springa fort!)
Dagarna rullar på, ganska fort nu. och snart sitter vi på planet hem... blandade känslor om dem saken.
Idag och igår har vi tagit vilodagar, vilket har vart uppskattat. för när man ser barnen ger man dem alla energi man har. fast oftast får man ganska mycket tillbaka.
Man har sett så mycket här, så mycket man inte kan förstå, så mycket man inte ens kan förställa sig.
Men jag är stolt att jag får ta del av allt detta. och det är något jag kommer bära med mig hela livet.
7 februari
7 februari - Sara
Bad bad bad. Idag har bad stått på schemat. Vi har hängt vid poolen hela dagen, haft publik när vi badat och faktiskt fixat oss en bränna. Imorgon fortsätter vi lata oss på dagen. Men senare på kvällen har vi blivit bjudna på middag hos Deedan, en av de två personerna som har byggt upp organisationen Angaza som vi jobbar med. På kvällen ska vi tydligen gå ut också! Det ska bli kul och spännande, och säkerligen annorlunda. Men vi ser framemot det. Vill verkligen inte lämna denna +30gradiga värme när pappa smsade mig och berätta hur mycket snö vi fått hemma. Kontraster kontraster. Men, vi ska njuta extra mycket nu de sista dagarna vi har kvar.
Usiku mwema
Sara
6 februari
